söndag 22 december 2013

God Jul hälsning...

...ska ni få, även av mig.

Tänk att ni är några tappra som läser min blogg, så fantastiskt det är.
Jag tackar för att ni stått ut och för snälla  kommentarer.
 
Året som gått, har inte varit ett vanligt år.

 En stor omställning har skett i mitt liv och det har varit ett mycket jobbigt år.
 Men jag tycker att det vänt.
 Jag ser med glädje framåt nu och har mycket att glädja mig åt.

Till exempel den fina julrosen jag fick av min syster och som jag satte i den höga krukan.



Och något jag är mycket glad åt, är den vackra julduken som min mamma sytt för många många år sedan. Jag minns den från min barndom och blev så glad att den kom i min ägo.

 Framför TV:n stickar jag en kofta till mig själv i Alpacka. Jag har börjat prova att sticka i det, för allergin, och det har gått bra hittills.... peppar peppar..... Modellen finns i boken Sticka efter Svenska mönster av Karin Kahnlund, undras bara om jag klarar av det....

 Tidigare har jag stickat klart tröjan till Noa, och några strumpor till växande barnbarn. Inga märkvärdigheter alls, men trevligt göra.

Sjalen till Sara är klar. Hon får den till helgen.

Så slutligen en bild från mitt kära köksbord. Ljusstaken är också från mitt barndomshem. Fatet med frukten likaså och det lilla fatet som stjärnljusen står på. Själva ljusen har jag fått av vävinnan Birgitta, de sjunger på sista versen nu.
Det är nog resultatet efter det som hänt det sista året, som gör att jag vill ha så många gamla saker framme, från mitt barndomshem. Det är antagligen en process och det får ta den tid det tar.

I år blir första året utan någon av mina föräldrar. Jag hade dom länge, det var en gåva.

I år samlas hela min stora familj, vi är 18 st med svärsöner och barnbarn.
Jag är verkligen RIK. Det är en glädje och en gåva att ha en sådan familj.

Nu önskar jag Er alla - En Riktigt God Jul  och Ett Gott Nytt År, tillika Vävår!
 Jag har många vävprojekt som jag hoppas klara av eller påbörja under nästa år...har du?

Julkram från Monika






måndag 9 december 2013

Julmarknad.

Nu är julmarknaden över.
 Jag har varit samordnare för Madesjö -Örsjö Kristvalla  hembygdsförerings julmarknad.
 Förr var där alltid julmarknad i Norra stallarna timmarna innan luciakröningen i Madesjö kyrka.
Så skedde en förändring och jobbet blev större än intresset, så julmarknaden las ner.

 Nu har vi nystartat för tre år sedan och det verkar som det är välkommet.
I snöfall och kyla hölls marknaden i söndags och vi hade många besökare och fler utställare än vanligt.

Mellan 20 -25 utställare, med skiftande hantverk. Allt från smycken, bakat, stickat, sytt, ostkaka, ljus mm.mm. Tomte med en korg med tablettaskar till barnen, marschaller och en tunna med eld.
Mysigt.




Men trött var jag när jag kom hem. Det blev en tupplur i soffan.

Imorgon blir det ingen vävning för mig. Jag går grundkurs i Word och det är andra dagen imorgon.  Jag ska ha nytta av det eftersom jag är sekreterare i hembygdsföreningen.
På torsdag blir det vävning igen, efter lucia på barnbarnets dagis.
Det är mycket dessa tider.

-men också roliga tider.
Man har tänt ljusstakar och stjärnor som lyser upp. Jag tänder ljus för glatta livet. vet ni att jag hade 3 flyttlådor med ljus när jag flyttade!!! Jag betar av dom nu.

Tja. det blev inte så mycket vävning i detta inlägget, men ni ser att Solvögat ligger på bordet i alla fall- vår bästaste vävtidning.
Visst är det ett härligt köksbord jag har? Kaktusen är en trippelkaktus , jag fick av en vän i fredags när vi hade matlagsgäng här hos mig.

Jag har stickat en tröja till en sexårig pojke. Den ska bara blockas kvar. Nu stickar jag en enkel sjal i ett flerfärgsgarn till frusen dotter. Det vet hon inte om. Hon ska få den till jul.

efter det.....:) ska jag sticka en kofta till mig själv, som jag längtat efter att sticka. Har beställt garn och hoppas det kommer snart. Men sjalen ska bli klar först. så det så.

Nu måste jag krypa ner i bingen, ska upp tidigt.
var rädda om er...så syns vi.
Hälsningar Monika


söndag 1 december 2013

1:a Advent...

i nya huset. Och det var en mycket trevlig dag.

Ett av mina mål var att Ängeln / Lucian skulle va klar. Det är hon.

Denna ängel /lucia fanns i mitt barndomshem. Den har inte varit framme på många år, men jag fick ett stort nostalgiryck när jag såg henne.

Hon har fått en uppgradering.
Så här såg hon ut när jag fick syn på henne.
Klänningen smutsig och håret låg bredvid.


 Så här ser hon ut inunder....helt sonika en brännvinsflaska :) , Ståltråd virad med vadd och ett huvud i hårdplast.
Nu ser hon ut så här. Jag är så glad åt henne. 
Jag har ingen aning om hur gammal hon är.
Hon ska bo hos mig nu, och tas fram varje advent. 
Haha, blev lite vitsig nu....hon har kommit ut ur garderoben ;)

Mina händer har varit i verksamhet i vävstolen också.
Jag har börjat väva i möbeltyget.
Dock är jag inte nöjd med färgerna. Jo, det är jag egentligen, men inte till de stolar det var tänkt.
Så det har blivit snabb-beställning hos garnleverantören.  Det kommer att finnas plats för detta tyget också. Pianostolen behöver kläs om.
Mina vävkompisar jobbar på med olika vävar som också.
Inga-Lill och Ann-Marie solvar en daldräll i svart bomullsgarn 30/2.
                                                Monica väver gardiner.
Lenas julduk har kommit så långt att man ser duken från rätsidan under varpen.
Men jag tror knappt hon hinner bli klar till denna julen...men det blir jul nästa år igen.

Idag har nästan hela familjen samlats hos oss på Adventsfika. Första gången vi var så många i nya hemmet. 15 personer och det gick alldeles utmärkt. Det var en dag fylld med skratt och lek och dans i köket och kurragömma ute i skymningen.
Bådar gott inför julen när HELA familjen samlas. Jag är så RIK!

Jag hoppas ni finner glädje i julmånaden och inte bara stress.
God första advent önskar
Monika








onsdag 20 november 2013

Så försöker jag igen...;)

Ljusstöpning.

I lördags hade Sydostvävarna sin årliga ljusstöpning.
8 förväntansfulla damer samlades kring stumpsmältning,att knyta i muttrar i vekarna och binda upp dem i pinnar, montera till ljuskronor.mm

Det är en aktiv dag när man stöper ljus. Inga långa sittpauser.
Men vi hade laddat med kaffe, smörgåsar frukt och pastasallad -  så ingen behövde va hungrig.



Här börjar det fylla på, på ljusen.

Vi hänger ljusen i lådor, för att skydda dem från vinddrag.
Yvonne visar stolt upp en, nästan färdig ljuskrona.
Många känner Yvonne Åkerblom som Solvögats redaktör.
 Solvögat är den tidning man får som medlem i Riksföreningen för Handvävning, där Sydostvävarna är en region. Solvögat är en mycket omtyckt tidning, som nästan konkurerar med Vävmagasinet i popularitet.

Detta var min lördag den 16/11 2113.
Kvällen avslutades för min del med att jag var barnvakt i grannhuset åt tre små grabbar. Där hade jag den stora förmånen att få ligga bredvid 2 av dem medan de somnade. Det är goa stunder att få ligga och småprata lite och få en liten arm runt halsen en stund.
 Sen hann jag sticka en halv strumpa efter det.

Ängeln som jag nämnt tidigare..ska tas under behandling idag och återkommer senare.
Hälsningar Monika

måndag 11 november 2013

Jippie!!

Jag har kunnat föra över mina bilder från Glimåkradagen till datorn.
Jaa, eller rättare sagt dottern Hanna ställde in det nya nätverket till smartphonen ( om det nu heter då?)
...så att dropboxen funkar. Glad blev jag, som nästan trodde att bilderna var borta.

Så nu kommer lite fina vävbilder.



Dessa fyra korten kommer från Vävföreningen i Glimåkra. Denna inspirerande förening, som ofta är en av de bästa besöken på glimåkradagen. Visst är det fina dukar!!!
Man blir sugen på mycket när man tittar på deras fina alster.

På hemvägen tittar vi alltid in i Jonsa, vävstugan i Tingsryd, om vi kommer in.. Ofta kommer vi ju efter, att den som sköter det för dagen, åkt hem. Men det sitter som regel kvar några damer och väver. Men inte alltid hör de hur vi bonkar på dörren -  de bonkar ju också där uppe på övervåningen.
Men vi hade tur i år också.
Fantastiska grejer gör dom där. Vilken tur att sådana ställen finns.

I vävstugan är "farmorsduken" klar och jag har hoppat in i en damaststol och bottensolvar. Mönstersolvningen är gjord av en annan dam, men starr kom i vägen för fortsatt arbete med de tunna trådarna, så nu vikarierar jag ett tag ;)

Helgen som gick, var i vävandets tecken.
På lördagen hade vi styrelsemöte med Sydostvävarna i Västervik. Vi har så trevligt på våra möten - det är rena nöjet-och timmarna går så fort. Man gläds åt sådana träffar.

På söndagen var det Dragsnörenas tur att ha styrelsemöte. Då var inte resvägen så lång för mig, men med mycket att avhandla rinner timmarna lätt iväg.
Det var en mycket trevlig helg. Då kvittar det om det regnar.

Framför Tv:n är jag snart klar med Noas tröja. Jag har fått göra om halsringningen ett par gånger, hoppas den blir bra nu. Under Västerviksresan stickade jag en halv strumpa till Isak.

Nästa gång ska jag berätta om en lite annorlunda julängel, som jag är så glad att jag har.

Tills vi ses...eller hörs... Var rädda om er!
Hälsningar Monika

tisdag 5 november 2013

Ja, jag vet....

...att jag är urdålig på att uppdatera.
Men så mycket tid går åt att bli färdiga med boendet.
Och så har jag suttit så länge i Farmorsduken, och jag kan ju inte tjata om det varje vecka...hur långt jag vävt....mm.
Men nu börjar slutet närma sig.
Jag ska ha ca 2,70 och nu har jag börjat på sista bården. Så nästa gång hoppas jag bli klar.

Jag vill visa ett annat fint handarbete.
Visst är lapptäcket vackert? Mitt gästrum börjar bli klart. Och såklart vill jag att det fina lapptäcket ska få ligga framme, så vi kan njuta av det. jag vet inte hur gammalt det är, men jag är ganska säker på att det tillhört min mormor. jag är väldigt glad att det tillföll mig.
Gardiner fattas och tavlor och jag vet inte om den lampan ska står där.....Man plockar fram och plockar undan.

Nu ska jag visa vad som finns i andra vävstolar i vävstugan.
 Just nu sitter Gudrun och väver får. hon tyckte att jag skulle vänta med att visa, till de syns bättre, men jag sa att jag får följa tillblivelsen. Hon hälsar till sina kompisar.
 Inga-Lill väver på i möbeltyget. Det blir så himla snyggt!
 Gerd väver handdukar med munkabältesbårder upp o nertill. Snygga. Och skönt med en smalare väv efter en bred.

Ann-Marie har hittat en mycket fin grön nyans till drällduken. Hon var inte med och vävde ikväll...hon hade rispat upp handen mot spännaren. Så tokigt kan det bli, o det gör så himla ont.

Så har vi också ett riktigt damastproffs med i gruppen. Lena väver egendesignad damastduk.
Helt fantastisk! Ska verkligen bli roligt att se den färdig, med rätsidan upp.

Vi har fler vävstolar- men det får räcka med bilder för idag.

På lördag ska vi ha styrelsemöte i Sydostvävarna. Det ska bli roligt att träffa hela gänget igen.

Och på söndag har vi styrelsemöte med Dragsnörena.
Det bådar för en trevlig helg ,med andra ord.
(Tur att maken har lite att pyssla med han också, när jag överger honom nästan hela helgen.

Idag gick jag en skogsrunda i nya närområdet. Jag tog en korg med mig, och storstövlar på. Just när jag skulle gå-kom mannen i mitt liv hem, så jag dröjde innan jag vek in mot skogen.
Jag sa att jag ska ut på upptäcktspromenad, gör eftersök om jag inte är hemma på ett par timmar.
Men jag hittade hem och i korgen låg lite mossa och kottar.

Det kan bli ett lite höstligt arrangemang ute vid trappan tänkte jag.

Vid Tv:n stickar jag på en tröja till barnbarnet Noa, 6 år.
På resa stickar jag strumpor.

Men NÄR ska jag börja knyppla?? Den står och väntar på mig och jag längtar...

Nu är det slut för idag.
Hälsar Monika

Monika.


måndag 28 oktober 2013

I kväll stormar det...

Simone är här på besök.
Jag brukar va gästvänlig,men....
Konstigt nog har vi ström ännu...får se om vi får behålla den hela natten.

I övrigt kan jag berätta att vi varit i Glimåkra.
Vi var 7 glada vävinnor som tog en dag ledigt och var vävnördar hela dagen.

Kl 8,30 gick resan från Nybro. och framkomna i Glimåkra började vi som vanligt att ta en bakluckefika. Sen snabbt uppför den jobbiga backen till Folkets hus...och vad väntar där?

Hela salen med garn o vävredskap, vävböcker o hemslöjd. :).
 En fröjd för ögat, men plånboken kvider och inser att detta blir svårt.

Dock var jag måttlig i mina inköp. Ovanligt måttlig, må jag säja.
Det blev bara inköp av lila lingarn 16/2 till möbeltyg i damast. Och svart lingarn 16/1 till botteninslag i en daldräll.

Efter affärerna äter vi, tittar i föreningshuset(?) där lokala förmågor visar sina alster.
vidare till Vävstolsmuseet och allra sist, men definitivt inte minst, Vävstugan.

Vävstugan har alltid mycket fint att visa upp, där blir man alltid inspirerad.
tanken var att jag skulle visa fina kort, på allt fint jag såg. Givetvis!!

Och här har jag nu, i flera dagar, försökt att få in korten från mobilen till datorn....och jag KAN INTE!!!! Blir man tokig eller inte ??

Nåt barn får komma hit och hjälpa mig.
 Milde tid-jag har väl alltid klarat det förut, men det är så att jag har absolut ingen mobiltäckning här hemma. Och mobilen har också varit lite lustig en tid...
Sånt tycker jag inte om!

Men detta visste jag inte den trevliga dagen jag var i Glimåkra.
Det var en rolig dag med vävinnor. Man åker tillsammans och pratar väv nästan hela dagen...det kan aldrig va fel, eller hur ?

Så bilder från glimåkraresan får komma en annan gång.

Istället visar jag en bild av mitt köksbord.
Men milde tid, tänker någon, varför då!!!
Joo, för att jag tycker om det.
 Det här gamla bordet har varit Tant Ellens köksbord. Tant Ellen var min mammas kusin och hon hyrde övre lägenheten i mina föräldrars hus. Hon är borta sedan länge, men bordet blev kvar. Jag fick det när vi skiftade hemmet, och nu har det blivit mitt köksbord.
På bordet ligger en, av flera, dukar som min mamma hade. Hon var mycket textilt intresserad, det intresset har jag ärvt.
Likaså hystar jag in en bild från Äppelresan.
I Kivik görs varje år en stor tavla av olika sorters äpplen. Detta året var motivet Adam och Eva.
35 000 äpplen har det gått åt för detta mästerverk.

Nu är det slut för idag.
Tack och adjö för idag.

Hälsningar Monika.

.

onsdag 16 oktober 2013

På gång...

med farmorsduken i ny tappning.

Jag har kommit en bit, vävt ca 1 m av 2,75.
I like it :).
I början och slutet kommer en bred lila rand som i kanten på duken.
Varpen är cottollin och inslaget lin.
Ser ni trådöglan i kanten? Jag har en benägenhet att fastna med tråden i spännarens taggar så det blir en ögla. Så det blir lite efterarbete att sy in den. Ofta är det just på högersidan...det är väl nåt med handrörelsen....

I övrigt kan jag berätta att vistelsen på Villa Gransholm var mycket avkopplande och skön, i mycket mysig miljö. Tack, våra barn, för den fina helgen. Den kom lägligt, för nu är jag fullständigt utlessen på flyttlådor.

Jag måste visa ett kort på när min vävstol flyttade.



Det var en jobbig dag. Jobbigare än jag trodde. Jag till och med grät en skvätt.
  Men maken tröstade och sa att den skulle komma upp igen. Nu ligger den nerplockad i en fabrik i väntan på bättre tider.... det kan ta ett par år. Men jag har koll från köksfönstret att den inte springer iväg.

Så vill jag också passa på att välkomna nya följare. Vad roligt att ni hittat hit.
Samtidigt vill jag tacka för snälla och fina kommentarer på bloggen. Det är roligt att få respons!

Snart är det vävdagar i Glimåkra!! Jag måste börja planera och jämföra garner och priser... o tänka vävar framåt och räkna ut.... Förresten, vet nån var man får tag i svart bomullsgarn 20/2 till lite hyfsat pris?

På språng... ska strax hämta barnbarn på dagis...
hälsningar Monika

fredag 11 oktober 2013

Fingrars verk.

Idag ska inlägget handla om någon/några andra händers verk.

Jag har 6 begåvade barn. Begåvade på var och en sitt sätt. Två av döttrarna målar. Och ikväll har  Emmas målarkurs vernissage.
Det är väldigt hög nivå på alla konstnärerna...det är ingen vanlig kvällskurs säjer ledaren Markus Åkesson, som är stolt över sina adepter.

Jag visar några av Emma målningar först.
 


Denna fina tavlan förställer mina föräldrar. Det är väldigt likt. På söndag är det exakt 1 år sedan pappa gick bort. Då började Emma måla denna tavlan och jag fick den i julklapp. Kan ni tänka er känslan när jag fick den? I februari avled mamma.
Ni förstår så glad jag är över den här tavlan. Den är oersättlig.

Men det fanns många andra fantastiska tavlor. Den här, som Martina gjort gillade jag skarpt.




En njutning för ögat att se dessa tavlor.
Detta är bara några av alla fina!
En del av dessa konstnärer kommer att skapa sig ett namn. Helt välförtjänt!

Nu ska jag stryka en tunika, för imorgon ska maken och jag på galej över helgen.
Vi är bjudna på en weekend på Villa Gransholm, söder om Växjö av våra barn. Vi fick det i present till vår 40-åriga bröllopsdag och vi valde denna helgen som kommer mycket lämpligt-då vi är lite trötta och kan behöva lite avkoppling efter flytten.

Vilka fantastiska barn, sa vi till varandra för en stund sen, när vi fick en låda med godsaker att ta med...vin, choklad, kex ost...
Denna gången blev det ett skrytinlägg. Det ska inte upprepas.  Men det är ju min blogg ;)
Hälsningar Monika

fredag 27 september 2013

Nu står min säng i ett annat hus..

..och det går bra det med.
Flyttningen har gått bra - även om allt långt ifrån är klart.
Vi har en hel del kvar att tömma från förra huset, men har tid på oss.

Bl a. står vävstolen kvar.
Den håller på att vänja sig vid tanken att den ska flytta och därtill inte få bli uppställd med en gång i nya huset...utan ska få lagrad i ett förråd!
 Det känns lite bittert för både vävstol och ägaren...men vad gör man?
Jag måste få ihop ett par tre personer att hjälpa att bära...bl.a ska hela överbyggnaden med Myreheds  50 drag lyftas av. Det går an! Det är nästan värre att flytta allt annat man har i en vävkammare....

Men det går!

Trots hemmabestyr...åker jag till vår vävstuga.
Och där får jag "skäll" för att jag inte uppdaterar bloggen .. Jag försvarar mig med att jag har FLYTTAT!!!  men det är ingen ursäkt tydligen ;)
Så nu kommer lite rapport.

Jag och Lena har nu äntligen knytit i varpen till "nya farmorsduken". och igår kväll kunde jag äntligen förväva lite.. kort på det nästa gång.



 Här väver (fd) grannfrun Gudrun daldräll med hemodlat lingarn. Vackert blir det med de naturliga skiftningarna som det blir i inslaget.

Ann-Maries halsduk  i damast blir nog något extra. Hon är en fena på att se med lite "nya" ögon och våga blanda färger och material, och s.g.s alltid blir det kanonsnyggt!


Inga -Lill har börjat på möbeltyget i damast som hon och jag ska väva. Jag blir riktigt sugen när jag ser hur fint hennes blir.