Ett steg fram och två steg bakåt...

Ja, så blev det i torsdagskväll för mig.  :7

Jag hade ju mönstersolvat halsduken.
20 drag. 3 rakt igenomsolvningar. 6 tr i stygn.
Solven satt redan på sina 20 skaft sedan förra väven- så jag behövde bara ta av de som fanns......

...kan man tycka.
Men lik förbaskat hoppade jag över skaft 2 i första omgången.
Detta såg jag på tisdagen just innan jag skulle åka hem.
Tänkte: att det tar jag itu med på torsdag.

Och det gjorde jag.
Mina kompisar frågade om de skulle hjälpa till- men jag var ju rätt "hörk" (envis, stursk) o ville själv reda ut mina egna fel- så jag avböjde.

Jag öppnade upp draglinorna till mönsterskaften- tog först av överblivna solv , sedan tog jag solvade stygn o flyttade över till andra käppar o höll på handled etc...alla solven skulle ju bara flyttas bakåt ETT steg....
 Sen sätter jag mig inni vävstolen o ska flytta om... det är där eländet börjar...

Sättet jag satt de solvade stygnen på- jag tyckte det var lite rim och reson i det hela medan jag stod bakom vävstolen... blev ju nu helt avigt...( Och det blir lätt för mycket för mitt arma huvud).

Jag flyttade, höll dom hängande över handleden o flyttade igen, käppar rasade... o mer och mer snurrigt blev det.

Till slut satt jag bara o skrattade åt eländet.

Då var det bara att krypa till korset och ropa: Vilka var det som vill hjälpa mig?

Det är ju bra, när man kan glädja sin omgivning:).

Med två händer till och ett extra huvud redde vi ut det till slut.
Några trådar åkte ur sina solv och de fick jag solva om.

Kan man få vissa klarheter efter en sådan här fadäs?
Ja, kanske.

1. Det hade varit bättre att bottensolva innan jag började rätta till det.
2.Det kan....kan.... ha gått fortare att solva om ifrån felet....fast inte så roligt....man vill ju se om man  kan reda ut...
3. Man skulle kunna kröka på ryggen och ta emot hjälp tidigare...även om det bär emot....
4. Det går allra fortast om man inte gör fel alls.....fast då hade ju  dom andra fått ett eller två skratt      mindre förstås...

Jag hann i alla fall  börja bottensolva lite, innan det var dags för hemfärd, men så mycket framåt gick det inte ....  men det var ändå en trevlig kväll.

Kortet idag får bli på den fina bra grejen, snälla maken gjort åt mig.
Det är en grej - 2 st så klart....som håller skälspröten i lagom höjd, och så långt fram jag vill-när jag ska solva.

Så istället för att flytta hela paketet med skaft och solv, till bakre ändan av vävstolen, drar jag fram skälspröten ( i hållarna) mot solven istället. Mycket enklare.
Tyvärr kan jag inte briljera med att det är min egen idé.

Mätt och belåten är jag denna lördagskväll, då vi varit hos trevliga grannen och blivit bjudna på grå kroppkakor :). Mums.

See you later ....
hälsar Monika

Vävkväll.

Igår kväll vävde jag på drällen. Jag håller på med sista bården.
Drällar är roliga att väva, tycker jag. Det förändras hela tiden.

På denna drällen ville vi att inslaget skulle vara dominerande, även om det inte är sååå dominerande med just det inslaget jag använde på den här duken.
Oblekt lingarn, ca 20/2.
 Nästa gång jag väver kanske jag tar en skarpare färg, det blir fint det med.

Varpen är halvblekt mers bomg 16/2.
8 skafts dräll.
Sked 80/10 . 1-2.
Bredd ca, 85 cm.

Drällen är uppsatt i min Fillingestol med kontramarsch, en vävstol som jag bara haft i några år, men som jag gillar mer och mer.
Den är 120 cm bred o jag tänker att det är den vävstol som ska gå med mig längst in i ålderdommen. Det verkar va en bra bredd...som man kan klara av ett tag till ;).

Nu önskar jag er alla en trevlig helg...
hälsar Monika

Det är spännande...

att göra nånting nytt:).

Är man med i facebook, finns där en grupp som man kan gå med i, som heter vävspolen. 
Där kan man ventilera problem, undringar, få och ge i déer, se vad andra gör mm.

Jag frågade om någon provat "bästa vännen". Möllers "bästa vän".
Och det fanns det. Så nu ligger en beställning hos maken ;)

Nu var det så att vävinnan tvärs över skogens, make Bertil, redan gjort en till henne, fastän oprövad.

Aha, då provar vi med den till halsduken....:)
Sagt och gjort.

Nu hade jag inte bilden på hur man trär varpflätan med, så vi fick trä lite som vi tyckte...

men det funkade kanonbra!
Nu var ju detta en flätad varpfläta (hm?). Möller länkar bara ner sin varp utan att fläta den, och det ska jag prova nästa gång, bara knyta om här och där.

Likaså har jag funderingar om man ska förskeda innan, och bara  använda en redkam borta på sträckbommen?  Om någon har erfarenheter om detta får ni gärna höra av er.
Det är väldigt roligt att lära sig nåt nytt och kan underlätta/förenkla uppsättningen.


Det var Inga-Lill och jag som drog på.
 Det var ca 25 m, mers bomg 16/2 och det tog ca 1 timme 15 min. 
Bra tyckte vi, för att vara första gången.

Visst ser det fint ut?

Nu väntar mönstersolvning, med 20-drag. Jag ska ha 6 tr i stygn och solva rakt igenom.
Färgrandningen är inte beräknad efter stygnen- utan det blir som det blir. Vi ville inte ha det för strikt och regelbundet.
 Bottensolvningen blir också med 6 skaft, men vilken är inte bestämt än.

Framför TV:n... stickar jag ...och river upp....om jag inte somnar. (Det har varit/är lite mycket runt omkring mig -ännu.) 

Idag skiner solen lite- så otroligt välgörande det är. 
Ikväll ska maken och jag vara barnvakt åt tre små pojkar, det är också välgörande. Och så mycket vet jag, att det är inte lönt att ta med stickning dit ;)

Nästa vecka ska jag börja solva, eller väva i drällen....åh, den har jag ju glömt ta kort på,
min dumma fjolle...

Slut för idag.
Nu ska mina fingrar knåda en bröddeg.
Akta er för halkan- bryter ni benen- kan ni inte väva på lääänge...;)

Hälsningar Monika