...blev det för vävinnan tillika fortfarande grannen Inga-Lill, i går kväll i vävstugan.
Det är en lite speciell historia bakom detta.
Inga-Lills mamma gick bort för några år sedan, efter några år sjukdom.
Hos sonen stod en vävstol som hon satte upp nån gång i början på 90-talet.
Det var oblekt bomg 16/2 i varpen och hon hade vävt handdukar av den.
Vi flyttade ner vävstolen till vävstugan med varp i, solvad och skedad- utan problem.
Inga-Lill har vävt handdukar- så det skulle bli minst 1 till varje barnbarn efter mamman. Rejäla, med lingarn till inslag, ibland skäkte....då har vi skojat om att den får gubben om han varit tjurig ;).
Sen skedade hon om till glesare väv, med tätrand och glesrand. Och vips var det en gardinväv.
Visst är den fin!!
Och det är en mäktig känsla så klart, att väva ner mammans väv, som hon satt upp nästan 25 år tidigare...o helt utan problem!
Alla i vävstugan gläder oss åt detta. Det blir en fint fönster med extra känsla hos Inga-Lill.
Själv varpade jag igår kväll.
Vi ska sätta upp en ny "Farmorsduk" (ni som har Solvögat- kunde se beskrivning av duken där, det var ju ett reportage från vår vävstuga.)
Denna gång blir det i lite andra färger - o tanken är att vi ska "knyta i"- så vi har sparat en liten bit av den gamla varpen- som vi vet är rätt solvad.
I övrigt är det lite upp o ner i min värld. jag ska flytta. Efter nästan 40 år.
Har man samlat på sig lite....kanske? (Tänk bort ordet kanske o frågetecknet !)
Vojne vojne.
Men mitt i denna röra försöker jag ändå gå på vävkvällarna. Lite avkoppling o glömska från packande o lådor måste jag ha.
Nej, jag ska inte flytta långt. 1 mil. Men sakerna ska ju med i alla fall.
Så- mellan packlådorna... ha det så bra- ni alla.
Hälsningar Monika
Det är en lite speciell historia bakom detta.
Inga-Lills mamma gick bort för några år sedan, efter några år sjukdom.
Hos sonen stod en vävstol som hon satte upp nån gång i början på 90-talet.
Det var oblekt bomg 16/2 i varpen och hon hade vävt handdukar av den.
Vi flyttade ner vävstolen till vävstugan med varp i, solvad och skedad- utan problem.
Inga-Lill har vävt handdukar- så det skulle bli minst 1 till varje barnbarn efter mamman. Rejäla, med lingarn till inslag, ibland skäkte....då har vi skojat om att den får gubben om han varit tjurig ;).
Sen skedade hon om till glesare väv, med tätrand och glesrand. Och vips var det en gardinväv.
Visst är den fin!!
Och det är en mäktig känsla så klart, att väva ner mammans väv, som hon satt upp nästan 25 år tidigare...o helt utan problem!
Alla i vävstugan gläder oss åt detta. Det blir en fint fönster med extra känsla hos Inga-Lill.
Själv varpade jag igår kväll.
Vi ska sätta upp en ny "Farmorsduk" (ni som har Solvögat- kunde se beskrivning av duken där, det var ju ett reportage från vår vävstuga.)
Denna gång blir det i lite andra färger - o tanken är att vi ska "knyta i"- så vi har sparat en liten bit av den gamla varpen- som vi vet är rätt solvad.
I övrigt är det lite upp o ner i min värld. jag ska flytta. Efter nästan 40 år.
Har man samlat på sig lite....kanske? (Tänk bort ordet kanske o frågetecknet !)
Vojne vojne.
Men mitt i denna röra försöker jag ändå gå på vävkvällarna. Lite avkoppling o glömska från packande o lådor måste jag ha.
Nej, jag ska inte flytta långt. 1 mil. Men sakerna ska ju med i alla fall.
Så- mellan packlådorna... ha det så bra- ni alla.
Hälsningar Monika